Stängslet fungerar inte. Det går ingen el genom stängslet. Stängslet ger inga stötar. Stöten är svag. Elstängslet fungerar inte på vintern. Låter det bekant?

Man bör gå systematiskt tillväga när man utreder elstängslets skick. På så sätt får du reda på var det verkliga problemet ligger: i aggregatet eller i stängslet – eller kanske mellan dem.

Fastställa elstängslets skick

Om det finns problem med elflödet i stängslet, bör du först utföra de traditionella och grundläggande sensoriska kontrollerna:

  1. Är aggregatet påslaget och ser det ut som om det fungerar?
  2. Ser stängslet helt ut? Om du kan se på långt håll att djuren står på grannens spannmålsåker och njuter av delikatesserna, hälften av stängslet saknas och resten ringlar sig, har det förmodligen en hel del att göra med problemen.
  3. Är grindarna stängda? (Detta avsnitt gäller om stängslet byggts utan grindunderföringar, dvs. det finns ingen el i den del av stängslet som kommer efter grinden om grinden är öppen.)
  4. Är sommaren väldigt torr?
  5. Har gräset vuxit så långt att det vidrör stängslet?
  6. Är det vinter och snö och is på marken?

Ja, årstiden spelar också en viktig roll: om stängslet inte har byggts enligt anvisningarna för vinterstängsling, är det normalt att stängslet fungerar mindre bra på vintern på grund av snön, is och frost som är mindre isolerande. Samma sak händer i torr terräng.

Dessa problem som orsakas av vinter (och torka) åtgärdas antingen med ett korrekt byggt tvåtrådsstängsel eller genom att använda vinterband (och använda det korrekt). Du hittar instruktioner för ovanstående i Ollis vinterstängslingsguide. Du får också tips på hur du löser problem med stängsel av vinterband i vår artikel "Stängsling med vinterband – plåga eller glädje?". På sommaren kan problem som orsakas av torka också lösas med hjälp av vinterstängsel. Den snabbaste hjälpen i detta fall kan dock vara att bevattna jordningssystemet.

För att ta reda på ett elstängsels skick annat än visuellt eller för hand behöver du en stängseltestare. Olli har två olika stängseltestare, Digitester+ och Supertester+. Med stängseltestare testar du både aggregatets funktion och mäter stängslets spänning.

Testa nu stängslets funktion på ett systematiskt sätt:

  1. Testa först om aggregatet fungerar
  2. Kontrollera kopplingskabeln mellan aggregatet och stängslet
  3. Kontrollerar jordningen
  4. Kontrollera själva stängslet: stängseltrådar, kopplingar och isolatorer

1. Testa först om aggregatet fungerar

Om det känns som om stängslet fungera dåligt testar du alltid aggregatet först. På så sätt slipper du gå runt hela stängslet och undersöka varje stängselledning (dvs. stängseltråd, -rep eller -band), isolator och koppling bara för att upptäcka att felet fanns i ditt aggregat.

Så här testar du aggregatets funktion

  1. Stäng av strömmen på aggregatet. Ta bort aggregatet från stängslet och jordningen. Slå på strömmen till aggregatet igen.
  2. Mät spänningen mellan aggregatets stöt- och jordningsterminal med stängseltestaren. Testarens mätsensor går in i aggregatets stötterminal och jordningspinnen går in i jordningsterminalen. Aggregatet är i gott skick om spänningen ligger nära ”högsta spänning, Umax”-avläsningen som tillverkaren uppgett.

Sähköpaimenen toiminnan testaaminen Olli Digitesterillä sähköaidan kunnon selvittäminen

Om aggregatet fungera som det ska övergår du till att kontrollera hur elektriciteten går a) till stängslet och b) i stängslet.

2. Kontrollera kopplingskabeln mellan aggregatet och stängslet

Eller, kontrollera först och främst om det över huvud taget finns en kopplingskabel mellan aggregatet och stängslet – och att den inte har lossnat från a) aggregatet och b) stängslet. Kontrollera också att kopplingskabeln från jordspettet på motsvarande sätt är ansluten till aggregatets jordningsterminal.

Så här fäster du kopplingskablar till aggregatet

  1. Tryck ner knappen på aggregatets terminal i botten
  2. Sätt försiktigt in kabeln (tvinga inte kabeln så att du förstör kopplingen inuti terminalen)
  3. Släpp upp knappen varefter kabeln fastnar i aggregatets terminal.

I skruvmonterade modeller kontrollerar du att monteringen inte har lossnat och att stängselkopplingskabeln har lossnat från aggregatet.

Olli sähköpaimenen iskunapa, painonappimalli Sähköaidan kunnon selvittäminen

Olli-aggregatets stötterminal, tryckknappsmodell

Olli akkupaimenen navat, ruuvikiinniteinen malli Sähköaidan kunnon selvittäminen

Olli-aggergatets terminaler, skruvmonterad modell

Så här mäter du spänning från stängselkopplingskabeln

  1. Ta bort stängselkopplingskabeln från stängslets ände
  2. Sätt jordningspinnen i marken
  3. Vidrör stängselkopplingskabeln med stängseltestarens mätsensor från stängslets ände.

Om spänningen är märkbart lägre än vad den var när man mätte aggregatet, finns det ett problem antingen i stängselkopplingskabeln eller i jordningen – eller i båda.

Det kan finnas flera anledningar till en dåligt fungerande stängselkoppling: man kan till exempel ha använt något annat än den stängselkopplingskabel som följer med aggregatet. Till exempel lovar en stängseltråd med ett par knutar aldrig gott.

Om stängslet däremot är så långt ifrån aggregatet att stängselkopplingskabeln som följer med aggregatet inte räcker och el har letts till aggregatet via en kabel nedgrävd i marken (eller den går i luften), se till att man använder en högspänningskabel som är ämnad för aggregat och som kan hålla inne den spänningen som aggregatet producerar, till och med över 10 000 volt. Vanliga elinstallationskablar är konstruerade att endast hålla de 230 volt som kommer från ett eluttag, vilket är mycket mindre än 10 000 volt.

En vanlig elinstallationskabel är som en läckande vattenslang när den används med ett aggregat; elen läcker ut från den, vilket innebär spänningskollaps. Och det är inte vad vi vill. Om spänningen sjunker innan den ens når stängslet kan det inte ge en tillräckligt kraftig stöt. Låg spänning = liten stöt. Om du använder fel typ av kabel måste du byta ut den – det finns ingen genväg till framgång här. Så oavsett situation, om problemet finns i stängselkopplingskabeln måste du byta ut den och mäta igen.

Nu har man kommit så långt att man kunnat konstatera att både aggregatet och kopplingskabeln mellan aggregatet och stängslet fungerar. Nu vänder vi blicken mot marken.

3. Kontrollerar jordningen

Otillräcklig eller felaktig jordning är den vanligaste orsaken till dålig stängseleffekt (samt störningar i radioutrustning). Vi kan prata om jordning hur länge som helst eftersom den spelar en mycket avgörande roll för elstängslets funktion.

Elstängslets funktionsprincip är:

När ett djur vidrör ett elektrifierat stängsel flödar el från stängslet genom djuret, längs marken till jordspett och via dem tillbaka till aggregatet och ger djuret en stöt.

Om elektricitetens väg bryts mellan djuret och marken, kommer djuret inte att få en stöt, även om aggregatet fungerar korrekt.

Således kommer inte stöten från det faktum att djuret vidrör ett elektrifierat stängsel, utan när elen återvänder till aggregatet.

Sähköaidan toimintaperiaate kesällä ja talvella

Vanliga orsaker till otillräcklig jordning:

  • otillräckligt antal jordspett sett till aggregatets effekt och stängslingens storlek
  • felaktig placering av jordspett, till exempel under en takfot i torr krossten (som inte leder el väldigt bra)
  • torr, bergig eller stenig mark (som inte heller leder el väldigt bra)
  • området vid stängslet är asfalterat/betong/berg eller av annat dåligt ledande material
  • jordspetten har lämnats för nära ytan
  • jordspett av fel material (t.ex. armeringsjärn som leder el dåligt när det rostar)
  • dåliga kopplingar i kabeln som ansluter jordspetten till aggregatet

Jordspett som bara kostar tio euro är inte rätt plats att snåla. När det kommer till jordspett kan man som tumregel använda ”hellre för mycket än för lite”.

Om stängslet befinner sig på ett område där marken har dålig elledningsförmåga (till exempel marken är torr, stenig eller asfalterad), finns det ett stängsel enligt vinterstängslingsanvisningarna där man tillhandahåller en separat returväg för elen till aggregatet, och då fungerar lösningen även på sommaren.

Att förbättra jordningen genom att följa dessa instruktioner kommer ofta att eliminera många problem relaterade till svaga stängselimpulser.

Montering av jordspett

Tillräcklig jordning av aggregatet kräver att man använder tillräckligt många jordspett. Du behöver vanligtvis 1–6 jordspett beroende på stängslets längd och aggregatets effekt. Vid torra förhållanden och långa stängsel kan man behöva fler jordspett än rekommenderat. Det kan inte bli för många jordspett; sätt hellre för många än för få.

Gräv ner jordspetten så att de ligger helt under marken och befinner sig minst en meter från varandra. Jordspettet får inte synas utan måste ligga helt under jorden. Den bästa platsen för jordspett är fuktig mull eller lera, till exempel en dikesren. Om jorden är helt torr förbättras jordningens om att man regelbundet vattnar jordningsstället.

Elstängslets ström går från aggregatet till stängseltrådarna och från stängslet längs marken till jordspetten och därifrån tillbaka till aggregatet. För att undvika störningar från ström som går i marken, bör jordspetten placeras så att det inte finns några byggnader mellan stängslet och jordspetten. Vid behov kan man placera jordspetten långt från aggregatet med hjälp av en högspänningskabel.

Jordningskabeln måste ha en diameter på minst 1 mm och den måste alltid kopplas till jordspetten med ett skruvkopplingsstycke för att säkerställa tillräcklig kontakt. Olli jordspett levereras med 3 meter jordningskabel och fästskruvar.

Jordspetten ska placeras på minst 10 meters avstånd från andra jordade system, såsom delar av ett el- eller vattenledningsnät. Eftersom dessa vanligtvis förekommer i bostadshus och i andra byggnader på en lantgård, bör detta försiktighetsavstånd mätas bort från byggnadens sockel och undvika brunnar samt el- och telekommunikationsledningar. Det är en särskilt dålig idé att koppla stängslets jordning med kabel till elnätets skyddsområde. En åskledare gjord för att skydda andra system är inte avsedd för jordning av aggregatet.

Om din jordning liknar bilderna nedan kommer den definitivt att kräva korrigerande åtgärder:

Huono maadoitus liian kuivassa sepelimaassa Sähköaidan kunnon selvittäminen  Huono maadoitus ruostuneella harjateräksellä Sähköaidan kunnon selvittäminen Huono maadoitus kuivassa sepelissä ja vääränlaisella kaapeilla tehtynä Sähköaidan kunnon selvittäminen

OBS! Om du installerar ett separat åskskydd för aggregatet till ditt stängsel bör du notera att det behöver sina egna jordspett (minst 3 st.).

Salamasuojan asennusohjeet Olli

4. Kontrollera själva stängslet: stängseltrådar, kopplingar och isolatorer

I många fall har man elektrifierat flera inhägnader med samma aggregat och betesmarker kan också vara inkluderade. I det här fallet bör du gå igenom stängslet i delar. När du till exempel kopplar bort betesmarkdelen från den övriga stängslingen och problemet försvinner, vet du att problemet ligger i betesmarkdelen.

Mätning av stängselspänning med stängseltestare

  1. Tryck stängseltestarens jordningspinne i marken.
  2. Vidrör stängslet med testarens mätsensor. Mätaren visar spänningen i ditt stängsel.
  3. Testa varje lager av stängseltråd separat.
  4. Testa spänningen mellan vinterbandets stötenergi- och jordledarkablage.

Aitajännitteen mittaus Olli Digitester+ aitatesterillä Sähköaidan kunnon selvittäminen

Om stängselspänningen är dålig bör man göra en närmare undersökning av stängslet. Som vi tidigare konstaterade bör man gå systematiskt tillväga när man fastställer elstängslets skick. Så gå systematiskt igenom hela stängslet och kontrollera stängseltrådarnas, kopplingarnas och isolatorernas skick. Om till exempel stängseltråden träffar en metallstolpe vid endast en punkt på stängslet, kan det få hela stängselspänningen att kollapsa (och stöten från stängslet) till en riktigt låg nivå!

Notera också att ditt aggregats effekt initalt måste vara tillräckligt hög för att klara storleken på ditt stängsel. Aggregattillverkare anger ett referensspektrum för vilken stängsellängd som aggregatet rekommenderas för. Samtidigt rapporterar man även om vegetationens effekt på stängslets längd: ju mer vegetation som kan växa fast i stängslet, desto kortare stängsel kan aggregatet elektrifiera på ett effektivt sätt. Ett aggregat med en effekt som är för låg i förhållande till stängslets storlek och stängselförhållanden innebär att stängslet inte kommer att ge ordentliga stötar.

Och notera; när man beräknar stängslets längd räknas alla stängseltrådlager ihop. Det vill säga om du har ett stängsel som är 100 meter långt med stängseltråd i tre lager, är längden på ditt faktiska stängsel 300 meter.

Man bör beakta att de angivna siffrorna endast är för referens, eftersom det är omöjligt för aggregattillverkaren att veta exakt på vilket stängsel som aggregatet kommer att placeras; stängslets faktiska längd, vilken typ av stängseltråd som används, antal lager i stängslet, hurudana kopplingar, förgreningar och isolatorer som används och så vidare. Man kan dock fastställa med tillräcklig noggrannhet från siffrorna om aggregatets effekt ligger nära det egna behovet.

Olli Protectro 11 tekniset speksit Olli 100 sähköpaimen tekniset speksit

Stängseltrådar

För att förstå vikten av stängselledningarnas, dvs. stängseltrådars, -reps eller -bands, roll i elstängslets funktion, är det bra att känna till hur elen går i ett stängsel.

Elaggregatet ger en stängselpuls mindre än en gång per sekund. I ett effektivt aggregat är pulsen längre än i ett svagare, men av säkerhetsskäl är pulsen alltid mycket kort, vanligtvis mindre än en tusendels sekund. Under den här korta tiden bör elen hinna gå till den del av stängslet som ligger längst bort.

El går ungefär med ljusets hastighet, så det är inte ett problem, men stängseltrådarnas ledningsförmåga (resistivitet), antalet trådar och stängslets längd påverkar i hög grad hur hög spänningen är på olika platser i stängslet under pulsen. Dessutom leder vegetation som ligger på stängsltrådarna och smutsiga eller fuktiga isolatorer till att ström läcker från stängslet till jordningen.

Stängseltrådens uppgift är att leda el från aggregatet till stängslets mest avlägsna delar. Även om det inte finns något läckage på grund av vegetation eller isolator, belastar stängslet alltid aggregatet. Ju längre stängslet är och ju fler lager av stängseltråd som stängslet har, desto större belastning. Därför behöver ett långt stängsel ett mer effektivt aggregat.

Men ett mer effektivt aggregat hjälper inte om stängseltråden inte uppfyller sin funktion, dvs. att leda el, tillräckligt bra. Därför rekommenderas att man använder stängseltrådar med låg resistivitet i ett långt stängsel. Annars saktar tråden ner spänningsökningen hos den del av stängslet som ligger längst bort så mycket att spänningen under en kort puls inte har tid att stiga tillräckligt högt. Att byta till ett mer effektivt aggregat förlänger pulsen och kan därmed hjälpa lite, men ofta inte tillräckligt mycket.

Du kan jämföra det med att tänka att ett högeffektivt aggregat är en vattenhink, från vilken vatten sprutas in i en slang, eller i en stängseltråd i det här fallet, i pulsögonblicket.

Om det finns ett kommunalt vattenledningsrör (= till exempel en stålstängseltråd) på platsen för slangen ryms allt vatten som hälls från hinken enkelt i röret, men om slangen endast är stor som ett sugrör (den billigaste stängseltråden), flödar största delen av vattnet över och endast så mycket vatten som ryms i sugröret kommer igenom till stängslet.

Genom att droppa från ett vattenglas (dvs. med ett mindre aggregat) undviker det även sugröret – dvs. till ett litet stängsel.

När stängseltrådarna och aggregatet står i proportion till stängslets längd måste man även överväga hur mycket vegetation som kommer att växa mot stängslet och hur noggrant den kommer att underhållas. Ett aggregat måste även kunna hålla tillräckligt med spänning i stängslet vid regn. Ju mer vegetation, desto effektivare aggregat behövs. En bättre elektriskt ledande stängseltråd (dvs. låg resistivitet) hjälper aggregatet också i denna uppgift.

Inte bara stängseltrådar av dålig kvalitet utan också trådar i dåligt skick skadar stängslets funktion. Även om stängseltrådar, -rep och -band av god kvalitet för åretruntanvändning håller länge, håller de inte för evigt och det kommer att komma en tidpunkt när de behöver förnyas. Under årens lopp samlas smuts, mossa och annan vegetation på stängselledningarna, samt att metalledingarna går av med tiden (dvs. de elektriska ledande delarna), vilket gör det svårt för el att gå genom stängslet. Dessutom, om stängslets förgreningar och kopplingar gjorts slarvigt, till exempel med knutar, där stängseltrådens metalledningar inte vidrör varandra tillräckligt väl och avger gnistor, är det ganska svårt för el att gå smidigt i stängslet.

Det är också nödvändigt att dra åt stängselledningarna då och då; temperaturvariationer, snö och is som samlas på stängseltrådarna, djur som krockar med stängslet etc. får stängseltråden att töja sig över tiden. Hängande trådar kan träffa varandra och orsaka gnistor och få spänningen att minska när de exempelvis träffar en metallstolpe.

Kopplingar och förgreningar

Stängselledningens kopplingar och förgreningar bör göras på ett sådant sätt att de inte försvagar elflödet. I praktiken betyder detta att ju bättre de tunna metalltrådarna inuti stängseltråden kommer i kontakt med varandra på vardera sidan om kopplingen/förgreningen, desto bättre flödar elen. Varje dålig koppling försämrar å andra sidan elflödet, vilket naturligtvis upprepas om det finns många dåliga kopplingar.

De mest praktiska kopplingarna görs med stängselkopplingsstycken av metall, eftersom de leder el bra – och över hela ytan. Dessutom, med öppningsbara kopplingsstycken blir det mycket enklare att spänna stängsledningarna efter behov än om de hade gjorts med en serie dubbelknutar.

Isolatorer

Som namnet antyder är isolatorns uppgift att isolera elen så att den inte går till fel plats från stängseltråden, exempelvis till stängselstolpen. En isolator i dåligt skick utför sin uppgift dåligt. Isolatorn kan till exempel ha gått sönder – eller ha varit av dålig kvalitet från början, olämplig för Finlands krävande väderförhållanden, den går exempelvis sönder i kylan och/eller dess isolerande plastskikt är inte tillräckligt från början.

Om exempelvis isolatorns plast slits kan metallen inuti isolatorn exponeras och elen kommer ut. Således kan el läcka till fel plats genom trasiga eller dåliga isolatorer, vilket i sin tur får spänningen att sjunka (och därmed försvagas stöten). Även om torrt trä är isolering enligt skolfysiken, är vått trä inte det. Och det regnar ute ibland.

Sähköaidan kunnon selvittäminen kuvassa huonoja aitaliitoksia Sähköaidan kunnon selvittäminen

Kopplingar och förgreningar bör exempelvis inte göras på detta sätt.

Byt ut eventuella stängselledningar som är i dåligt skick och/eller av dålig kvalitet, kopplingar eller isolatorer, mät stängselspänningen igen och upprepa tills du hittar orsaken till att spänningen sjunker och ditt stängsel fungerar som det ska.

PS. Det lönar sig inte att misströsta även om du inte hittar platsen där stängslets spänning sjunker vid första anblicken. Man bör gå systematiskt tillväga när man utreder elstängslets skick, och ibland kan det kräva tålamod. Ibland kan det vara riktigt svårt att hitta den enda trasig isolator som gör att stängseltråden kan vidröra en metallstolpe och får hela stängslets spänning att sjunka. Men i slutändan finns den alltid där.